Såg idag bilderna från demonstrationen i Safa, en by 11 km norr om Hebron. Vad som händer i Safa är inte unikt men aktuellt. Safa är ett typexempel på den taktik staten Israel använder för att erövra så mycket land som möjligt på Västbanken. Allt sker med högsta tålamod. Israel vill dra det här plåstret långsamt för att inte göra omvärlden alltför upprörd.
Genom att förklara palestiniernas mark i Safa för stängd militärzon har de gjort det olagligt för dem att bruka den. Med undantag för de landvinningar staten Israel gör har armén har ingen större nytta av marken. Men för byborna betyder marken allt! Så vad gör de? De fortsätter naturligtvis att bruka den. Vid varje tillfälle som Safaborna beträder sin egen mark kommer dock israeliska bosättare från bosättningen intill och trakasserar dem. Från en dag till en annan blev det därför omöjligt för palestinierna att överleva i byn. De behövde hjälp.
Genom att förklara palestiniernas mark i Safa för stängd militärzon har de gjort det olagligt för dem att bruka den. Med undantag för de landvinningar staten Israel gör har armén har ingen större nytta av marken. Men för byborna betyder marken allt! Så vad gör de? De fortsätter naturligtvis att bruka den. Vid varje tillfälle som Safaborna beträder sin egen mark kommer dock israeliska bosättare från bosättningen intill och trakasserar dem. Från en dag till en annan blev det därför omöjligt för palestinierna att överleva i byn. De behövde hjälp.
Israeliska bosättare i Safa, uppvaktade av israeliska armén
Internationella och israeliska volontärer hörde deras vädjan och organiserade sig för att se till att de kunde bruka sin jord åtminstone en gång i veckan. Varje lördag eskorterar volontärerna bönderna ut på sin mark. Trakasserierna från bosättarna fortsatte ändå. Soldaterna (ständigt närvarande) ingriper bara när de vill arrestera volontärer som hjälper bönderna att bruka sin jord. Media började så småning om hitta till Safa varje lördag för att bevittna sammanstötningarna... uppmärksamheten gav styrka till palestinierna. Armén behövde tänka om. De hittade en ny strategi och presenterade den för omvärlden: Om inga internationella, isrealer eller media kommer till Safa lovade armén att ge sitt skydd till palestinierna för att bruka sin jord. Volontärerna och media respekterade förslaget och hoppades på en början till en lösning...
Lördagen kom och i allas frånvaro brände bosättarna palestiniernas mark... soldaterna gjorde inget för att släcka bränderna utan ägnade all sin tid till att stoppa den inkommande palestinska brandbilen... när de israeliska soldater var färdiga med säkerhetskontrollen av branbilen så hade nästintill all mark brunnit ned...
Veckan därpå anordnades en demonstration för att visa stöd till Safaborna.
Demonstranter och Safabor blev stoppade från att beträda sin mark
Ingen sympati visades för att deras mark bränts nerÄnnu en meningslös aktion som inte gav någon effekt för Safaborna. Så snart utomståendes stöd svaltat kommer Israel att beslagta marken helt och hållet för att bereda boyta åt den "natruliga tillväxten" av bosättningen intill. Det enda som kan hjälpa dessa människor, som långsamt stryps av ockupationen, är internationellt stöd. Inga pekfingrar utan bojkott. Situationen här liknar till stor del den i Sydafrika. Efter år av bojkott fick till slut F.C. de Klerk och apartheidregimen ge upp. Varför inte göra det samma i Israel/Palestina?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar