Det första beslutet vi tog var att resa söderut, mot Gaza. Att åka in i Gaza är omöjligt utan diplomatiskt visa. Vår plan var därför att bara se Gaza utifrån, för att erfara om detta skulle frambringa en speciell känsla. En av världens mest stängda och otillgängliga ställen är så overklig och plågad att jag kände ett tvång att se den. En makaber känsla, som om jag var på väg till ett zoo för att se ett utrotningshotat djur i bur. Känsloporr...
Ett stopp skulle vi dock göra på vägen dit, i Sderot som är den israeliska stad närmast Gaza som drabbades hårdast av Hamas bomber under belägringen av Gaza. När vi åker in i staden bevittnar vi en sömnig och sliten stad. Sderot är en av de städer i Israel som lider mest av arbetslöshet, sociala problem och konflikten mellan Israel/Palestina. De mest fattiga judar som gör sin aliyha till Israel placeras här och så snart de hittar ett bättre alternativ så lämnar de. Sedan maj i år har Hamas raketer upphört och människorna i staden verkar lättade. Under knappt ett år var staden offer för nästan daglig raketbeskjutning från Gaza. Vi finner det dock svårt att få invånarna att prata med oss om detta, vilket är förståeligt. Efter en knapp timme i stan beslutade vi oss därför för att återuppta resan mot Gaza.
Vi befann oss söder om den största check-pointen (Erez) varför vi fortsatte söder ut mot Karnis check-point. Vi följde skyltarna mot Gaza och fann oss åka in på mer och mer obskyra vägar. Efter ett tag åker vi sakta fram på undermåliga grusvägar och skymten av skyltar eller civilisation är som bortblåsta. Plötsligt var vi bara några meter från gränsen till Gaza. På andra sidan stängslet, 500 m bort, kunde vi se de palestinska husen och moskéerna. Vi får alla en känsla av att något är fel, vi måste ha svängt fel någonstans. Det ska inte vara möjligt att vara så här nära Gaza. Någon i baksätet börjar ifrågasätta idéen att överhuvudtaget åka hit. Handlingsförlamade fortsätter vi dock framåt på grusvägen som löper bara några meter parallellt längsmed gränsen. En kompakt tystnad infinner sig i bilen när vi bara några sekunder senare ser flera israeliska militärfordon åka mot oss. Vår närvaro var känd och lika säkert som jordens gravitation närmade vi oss dem meter för meter. Till slut omringar de oss och ber oss följa dem till en plats längre bort från gränsen. Några hundra meters körning når vi fram till en grusplätt där de stannar och de något förvånade soldaterna ber oss ge våra pass och förklara vad vi gör där. Efter att ha framstått som dumma och förvirrade turister i några minuter fann de inte längre någon anledning att hålla oss kvar. Extremt lättade lämnade vi den stängda militärzonen i vilken vi förirrat oss in i.
Med Gaza och solnedgången i backspegeln åker vi vidare mot nästa destination, den underbart vackra stranden norr om Ashkelon. Vi rullar ut våra sovsäckar på stranden och förbereder oss för sömn. Innan vi somnar bevittnar vi lysraketer avfyrade mot Gaza av israeliska armén. Hela Gaza lyser upp i några sekunder och det går inte att sluta tänka på hur det måste vara att leva där, det måste vara ett helvete men människorna överlever. De kämpar för sin frihet från belägring. I många medier beskrev man anledningen till Israels överreagerade attack mot Gaza som ett svar på Hamas raketbeskjutning mot israeliska städer. Få pratar dock om Israels fortsatta ockupation av Gaza som kvarstod efter tillbakadragande 2005, få pratar om att Israel bombat sönder Gazas enda elkraftverk. Få pratar om att efter 2005 och före Hamas Qassam raketer behövde gazaborna Israels tillåtelse att göra allt. Israel kontrollerade Gazas alla gränser, även den mot Egypten, de kontrollerade Gazas luftrum och kust, de fortsatte att göra militärräder i Gaza efter 2005, de fortsätte att kontrollera skattepolitiken, handeln, valutapolitik m.m. i Gaza. Det var under dessa förhållanden som Hamas bröt vapenvilan, det var under dessa förhållanden som de kidnappade Gilad Shalit, det var med en svältande och förtryckt befolkning som de beslutade att avfyra sina raketer mot Israel. Det finns inget som kan försvara dödandet av civila i Israel men det är inte svårt att förstå Hamas grunder för beslutet. Det var en sorts blodhämnd. Ni dödar och svälter vårt folk varför får inte vi göra detsamma mot er...
Lite mer information om Gaza:
- 70 % lever under svältgränsen
- en halvmiljon lever i flyktingläger och ytterligare en halvmiljon flyktingar lever i utanför flyktingläger
- 75 % av invånarna är flyktingar
- 40 % är arbetslösa
- Gazas elkraftverk, vattensystem och avloppssystem har kollapsat
- Aldrig tidigare har världen bojkottat ett folk under belägring som har valt sin regering genom transparenta och demokratiska val (John Dugard)
- Och så mycket mer, läs mer genom att klicka på källorna nedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar